L?nge leve den filippinska revolutionens avancering och v?gen till segern!

L?nge leve den filippinska revolutionens avancering och v?gen till segern!

S? inleds dokumentet utgivet av CPI (Maoist) i slutet av april i ?r som f?rd?mer Oplan Bayanihan. Vad ?r nu detta kanske du t?nker, ”Oplan” ?r ett ord som inleder andra kampanjer av den amerikanska satellitstaten Filippinerna emot folket och revolution?rer som tex. Oplan Mamamaya som intr?ffade i b?rjan p? 1970 och h?ll p? i 16 ?r, den filippinska staten startade ett krig mot filippinska revolution?rer och detta resulterade i att byar bombades och f?rst?rdes, m?nniskor massakrerades och flera m?nniskor arresterades.

Nu p?g?r det fascistiska kriget Oplan Bayanihan, lett under styret av den amerikanskt betalda dockan Bengno Aquino. Oplan Bayanihan ?r ett f?rs?k till att stoppa revolutionen som p?g?r under ledning av Communist Party of Philippines.

Filippinerna ?r egentligen ett r?tt litet land i syd?stasien om man j?mf?r med andra n?rliggande l?nder som tex. Indonesien och Kina. Hela landets yta m?ter man upp till 3 lakh kvadratkilometer. Att f?rklara vad lakh ?r k?nns givet d? jag kommer att anv?nda ordet i texten. 1 lakh = 100,000. Ett annat ord som k?nns givet att f?rklara ?r crore. 1 crore = 10?000?000. Tio miljoner med andra ord. Filippinernas befolkning uppg?r till 9,5 crore. ?Alla dessa 9,5 crore bor p? ungef?r 7500 ?ar som delas upp i olika provinser, regioner och st?der.

Det h?r ?r ingen geografiuppsats, men med tanke p? hur stor den revolution?ra r?relsen ?r p? Filippinerna s? ?r det relevant. Det finns m?nga olika folkgrupper p? landet, de st?rsta religionerna ?r Islam och Kristendomen, filippinska muslimer kallas f?r Moro. Det finns ??ven andra minoriteter som bla. Ilocanas, Ibanags och Kapampangans. Alla dessa folk har ett rikt kulturarv, folket har ?ven historia av kamper mot f?rtryckare i form av kolonialister. Landet har ocks? v?ldigt mycket naturrikedomar som g?r landet till ett utm?rkt sj?lvf?rs?rjande land. F?r att inte tala om det heroiska folket och massorna p? b?de landsbygden och i arbetsmilj?er. F?r ungef?r 100 ?r sedan s? drabbades Filippinerna av den amerikanska imperialismen, bristen p? infrastruktur gjorde f?rst landet ointressant s? landet tvingades till att k?pa in utl?ndska varor och i och med det ta stora l?n. Trots det s? blev Filippinerna ett land som exporterade r?varor, den imperialistiska kompradorbourgousien gick inte med p? att en nationell bourgousie skulle styra, landet blev d? kapitalistiskt.

Genom l?nen av pengar gjorde man Filippinerna till en stat i beroendest?llning d? det fick ta flera l?n. Nu ?r en inflation p? g?ng i landet. ’Ekonomiska reformer’ g?rs till f?rdel f?r utl?ndska investeringar. Filippinerna ?r nu en slav till IMF och World Bank. Benigno Aquino har inf?rt amerikanska nyliberala lagar och inf?rt en otrolig massa utl?ndska varor. Konsekvensen av detta blir att lokala industrier st?ngs ner och att arbetare f?rlorar sina jobb och de f? ?re de har som l?n. En personlig notering ?r, som f?respr?kare av en sj?lvf?rs?rjande stat ?r detta ?nnu ett bevis p? att internationella ekonomiska f?rh?llanden aldrig ?r bra. F?r varje dag stiger arbetsl?sheten i landet, nu ?r den 24%. Arbetare ?ker utomlands f?r att jobba, speciellt kvinnliga arbetare, d?r de f?r extremt l?g l?n, ?att de inte f?r n?gon f?rs?kring ?r nog f?rv?ntat, arbetsf?rh?llandena ?r knappast de mest ultimata. En parallel man kan dra ?r ju vietnamesiska b?rplockarna och de kongolesiska skogshuggarna h?r i Sverige. Pga. De horribla arbetsf?rh?llandena s? d?r minst 5 arbetare varje dag p? Filippinerna. Den filippinska agrikulturen hamnar ocks? i h?nderna p? utl?nningar.

Communist Party of Philippines (CPP) har analyserat det socioekonomiska systemet i landet och beskrivit massornas 3 st?rsta fiender, imperialisterna, den stora feodalklassen och kompradorklassen. ?En revolution?r vagga gungar genom New Democratic Revolution och den agrikulturella revolutionen ledd av proletariatet i en klassisk arbetar-bondeallians.

Dokumentet tar upp CPP’s historia. P? 1800-talet s? tog folket kamp emot de spanska kolonialisterna, spanjorerna segrade aldrig. I Mindanavo och Cordillerna s? vann folket emot spanjorerna. Katipunas ledde National Democratic Revolution 1896, det ?r Asiens f?rsta anti-koloniala uppror d?r folket lyckades. Folket p? Filippinerna blev ber?vade sin frihet 1899 av amerikanska imperialisterna, men de fortsatte at k?mpa emot de amerikanska imperialisterna. Ilastrado styrde de lokala f?rtryckarklasserna och de blev senare v?nner till USA.

CPP’s r?tter kommer ifr?n kampen emot feodalismen ledda av Hakbalahaps (landsbygdsbor) p? tidigt 30-tal. Historiskt ?r det k?nt som ”Hak struggle”. Partiet bildades d? men blev snabbt f?rbjudet av den amerikanska regeringen. Inte bara partiet blev f?rbjudet, ?ven andra organisationer f?r arbetare och b?nder blev f?rbjudna. Folkliga ledare arresterades.

Men hoppet t?ndes ?terigen n?r Socialist Party of Philippines 1932 gav energi till r?relsen p? landsbygden. 1933 gick SPP och CPP tillsammans. CPP ledde sedan kampen emot den japanska ockupationen under andra v?rldskriget. Japanerna f?rlorade och den 4 juli 1946 s? blev Filippinerna ”sj?lvst?ndigt” styrt av USA (s? det var nog inte s?rskilt sj?lvst?ndigt trots allt). P? 50-talet s? attackerade Hakguerillan m?nga orter i Luzonomr?det. N?r folket segrade i ?steuropa och i Kina blev de amerikanska imperialisterna lite v?l oroliga och den filippinska staten satte ?in milit?r emot folket.?ven CCP hade reformister och 1954 s? b?rjade sakta Hak guerillan att tyna bort pga. Att partiet gick mer och mer till h?ger. I b?rjan av 60-talet v?xte d?remot folkr?relserna fram igen, det bildades v?gor av Nydemokratiska revolutioner vilket skr?mde ledarna en aning.

Den prolet?ra kulturrevolutionen i Kina som intr?ffade p? samma tid fick en v?g av revolution?rer att blomma upp. Folkr?relserna inspirerades ocks? av kampen i Vietnam. 1969 s? skapades det vi kallar NPA – New Peoples Army. Mellan 1972 och 1974 v?xte sig guerillan allt st?rre och st?rre runt landet. Marcos diktatur slog h?rt mot CPP, National Democratic Front (NDF) och NPA, Marcos m?l var att krossa r?relsen. Han lyckades inte. Senare blev Corazin Aquino ledare, hon var ?ppen f?r dialog med NDF, men likas? hon startade h?xjakt p? revolution?rerna.

?ven partiet begick misstag, 1988 s? fick partiet ett bakslag pga. Fel och brister. Partiet f?rsvagades ?men blev starkare I b?rjan p? 90-talet n?r partiet fick en tv?linjig politik. NDF v?xte sig starkare och NPA blev mer taktisk. ?Joseph Estrada, ledare mellan 1998 och 2001 tog upp kamp emot revolution?rerna under namnet Oplan Makabayan. ?ven n?sta president Gloria M Arroyo bedrev likadan h?xjakt under namnen Oplan Bante Laya 1 och 2. Revolution?rer blev kidnappade och torterade av kriminella, andra hemskheter begicks ocks?. Oplan Bayanihan som sker idag ?r hur filippinska statsmilit?rer krigar emot folket och propagerar emot den revolution?ra r?relsen. Milit?rer klampar ?ven in i folks hem, beg?r mord p? folk och terroriserar massorna.

Men NPA har tidigare visat att de har blivit starkare, andra? revolution?rer har lyckats. S? vad ?r det som s?ger att inte NPA ska lyckas? Dokumentet avslutas med kamratliga h?lsningar ifr?n CPI (Maoist) och slagord som ”St? emot Oplan Bayanihan! L?nge Leve CPP! L?nge leve NPA! L?nge leve NDF! L?nge leve NDR! L?nge leve M-L-M (marxism-leninism-maoism), arbetare i alla l?nder, f?rena eder! K?mpa emot och segra mot revisionismen! Ner med imperialsimen! L?nge leve den internationella prolet?ra revolutionen! L?nge leve prolet?r internationalism”

Dokumentet avslutas sedan med att det ?r skrivet av centralkomittén i CPI (Maoist).?

This entry was posted in trang cá cược uy tínCPI(maoist), trang cá cược uy tínFilippinerna, Syd?stasien, Teori. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

One thought on “L?nge leve den filippinska revolutionens avancering och v?gen till segern!

  1. Pia Elisabeth Hanzén

    Tack s? mycket Rakel f?r denna sp?nnande och l?rorika artikel. H?lsningar Pia Hanzén.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.