Diskussion

Hur m?r Indien? Diskussionsmaterial.

Antaget av F?reningen Indiensolidaritets styrelse, 2013-11-10

Majoriteten v?ntar fortfarande p? friheten

N?r den brittiska imperialismen formellt l?mnade ?ver makten 1947, hoppades majoriteten av Indiens befolkning att man nu skulle f? frihet och demokrati. Man hoppades att den imperialistiska och feodala exploateringen och?f?rtrycket snart skulle vara ett minne blott och att levnadsstandarden skulle f?rb?ttras. Men f?rhoppningarna har inte infriats. ?nnu efter ett halvt sekel av s? kallad sj?lvst?ndighet s? ?r fattigdomen akut och den ?kar i snabb takt med imperialismens st?rkta grepp om landet. Under de senaste ?rtiondena har sv?ltd?den och sj?lvmorden n?tt en niv? som aldrig sk?dats i Indien f?re 1947. Dessa former av strukturellt v?ld fr?n den indiska elitens sida har blivit till en regim av f?rtryck och exploatering som ofta ?r v?rre ?n den var under kolonialtiden.

Sedan britternas formella makt?verl?mnande 1947 har f? f?r?ndringar i Indiens politiska, ekonomiska och kulturella sf?r synts till. Det parlamentariska systemet har inte gett majoriteten n?got verkligt inflytande ?ver den politiska processen. Verkligheten talar sitt tydliga spr?k och allt fler menar att majoriteten inte har kunnat f? frihet och demokratiska r?ttigheter genom det parlamentariska systemet.

Indien ?r halv-feodalt

Efter 1947 avskaffade nehru-regeringen zamindarsystemet (gods?garna beskattar ?t h?rskaren) genom lagstiftning. Men denna?lag har i verkligheten inte avskaffat zamindarsystemet och endast lagstiftning kan inte upph?va halvfeodal exploatering och f?rtryck. Feodalherrarna forts?tter att ha tusentals hektar mark i sin ?go medan inhyrda arbetare, fattig- och mellanb?nder uts?tts f?r feodal exploatering. Den halv-feodala exploateringen och f?rtrycket har blivit ett hinder, inte bara f?r utvecklingen av produktivkrafterna i den agrara ekonomin, de ?r ocks? ett hinder f?r den industriella utvecklingen i hela Indien. D?rf?r upplever inte bara b?nderna halv-feodalismen som en belastning, halv-feodalismen ligger som en som en stor tyngd p? majoriteten av befolkningen.

Feodalismen i Indien har i sin halv-feodala utvecklingsfas en s?regenhet, n?mligen?brahminfeodalismen (brahminer = pr?stkast utg?r den h?gsta kasten i kastsystemet) vars grund ?r kastsystemet. Den indiska feodalismen har skapat och etablerat brahmanismen som central del i den h?rskande klassens ideologi allt sedan uppkomsten av feodalismen i Sydasien?under tidig indisk medeltid (fr?n 700-talet). Feodalismen satte sig villigt i kn?t p? imperialismen i de stora anti-feodala strider som utvecklade sig. De inhemska kompradorerna, som fungerade som imperialismens agenter, frodades under imperialismens ledning och de kompromissade med feodalismen redan fr?n b?rjan. Det kastbaserade f?rtrycket kan d?rf?r inte upph?vas separat utan m?ste ses i ett st?rre sammanhang.

Imperialismens j?rngrepp

Det koloniala j?rngreppet ?ver indiska samh?llet tog inte slut med den s? kallade sj?lvst?ndigheten. Indien har g?tt fr?n att vara kolonialt och?halvfeodalt till att vara halvkolonialt och halvfeodalt. Indien lyder under ett neokolonialt imperialistiskt indirekt styre. Imperialismen styr landet i allians med kompradorerna och feodalismen och den verkliga makten ?ver staten innehas av dem.

Efter maktskiftet har alliansen av imperialister, kompradorer, feodalherrar inf?rt n?gra f? f?r?ndringar i ?gander?tten ?ver jorden utan att det i n?gon st?rre utstr?ckning har p?verkat feodalherrarnas intressen. D?rf?r kvarst?r feodalherrarnas maktmonopol ?ver jorden ?ven efter den s? kallade sj?lvst?ndigheten. Feodalherrarna har st?tt utanf?r de olika jordreformerna vilket har gjort reformprogrammen till en bluff. Den stora majoriteten av de fattiga p? landsbygden har inte f?tt n?gon jord och de egendomsl?sa b?nderna och lantarbetarna ?r fortfarande jordl?sa. P? den indiska landsbygden fortlever ett obeskrivligt f?rtryck. B?nderna exploateras h?nsynsl?st av storjord?garna. Ockrare och k?pm?n g?r den sv?ra situationen f?r b?nderna ?n mer fruktansv?rd. De mest brutala former av livegenskap f?rekommer, kastf?rtryck?och den vederv?rdiga seden med ober?rbarhet (att daliterna anses smutsiga och att de d?rmed inte f?r ber?ras) ?r vanlig.

Den svenska imperialismens roll i Indien

Diplomatiska f?rbindelser med Indien etablerades ?r 1948, ?ret efter det att landet nominellt blivit sj?lvst?ndigt men svenska imperialister investerade i Indien redan p? 1920-talet. Indien har blivit en allt viktigare k?lla f?r svensk imperialistisk exploatering och d?rf?r har relationerna med Indien givits en allt st?rre prioritet med ?kade kontakter p? ett stort antal omr?den. Ett tecken p? intensifierade relationer ?r att Sverige och Indien under de senaste ?ren undertecknat ett flertal samarbetsavtal inom olika omr?den, bla. Inom f?rsvarsomr?det (2009). Indien har blivit en allt viktigare marknad f?r det svenska monopolkapitalet och handeln mellan Sverige och Indien har ?kat markant p? 2000-talet med ett stadigt v?xande antal svenska f?retag som etablerar sig i Indien. ?r 2012 var antalet svenska f?retag i Indien ca 170, vilka direkt syssels?tter 80 000 personer i Indien och indirekt, via underleverant?rer, ytterligare ungef?r 500 000. Som en j?mf?relse s? arbetar drygt 1000 personer f?r indiska f?retag i Sverige. De svenska monopolen h?mtar hem vinster som 580?000 indier skapar med sitt arbete medan indiska f?retag tar vinsterna fr?n drygt 1000 personer. Det starka intresset fr?n det svenska monopolkapitalet f?r den indiska marknaden ledde ?r 2003 till bildandet av Sweden-India Business Council (SIBC). ?r 2007 bildades en svensk handelskammare i Indien (Swedish Chamber of Commerce India). 2012 ?ppnades ett nytt generalkonsulat i Mumbai, inriktat p? handelsfr?mjande. Business Sweden har kontor i New Delhi, Mumbai och Bangalore. Samarbetet mellan svenska och indiska l?ros?ten och forskningsinstitutioner ?kar stadigt i takt med monopolens intensiefierade jakt p? maximalprofiten.

Till f?ljd av den ?kade kapitalexporten till Indien s? har bes?ksutbytet p? politisk niv? ?kat. I samband med EU-Indien toppm?tet h?sten 2009 genomf?rdes ett bilateralt toppm?te med deltagande av statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Bj?rling. Under 2010 bes?kte folkh?lsominister Maria Larsson Indien och senare ?ven n?rings- och energiminister Maud Olofsson. H?sten 2011 bes?kte utrikesminister Carl Bildt ?nyo landet i samband med en ambassadsatsning. Statsr?det Sten Tolgfors bes?kte landet b?de som handels- och f?rsvarsminister. 2012 bes?kte milj?minister Lena Ek, n?ringsminister Annie L??f, socialf?rs?kringsminister Ulf Kristersson samt infrastrukturminister Chatarina Elms?ter-Sv?rd Indien. I maj 2013 bes?kte ?ven utbildningsminister Jan Bj?rklund landet. Indiska ministrar bes?ker ocks? regelbundet Sverige. Under 2008 genomf?rde h?lsominister Anbumani Ramadoss och vetenskaps- och teknologiminister Kapil Sibal bes?k och ?ret d?rp? var vattenresursminister Pawan Bansal och handels- och industriminister Anand Sharma i Stockholm. Under 2011 var s?v?l energiminister Sushil Kumar Shinde som Kapil Sibal i Sverige, den sistn?mnde d? i rollen som minister f?r telekommunikation och utbildning. 2013 bes?kte energiministern Jyotiraditya Scindia och vice utrikesminister Preneet Kaur Sverige. Det parlamentariska utbytet mellan Sverige och Indien ?r mycket aktivt. Talmannen f?r det indiska parlamentets andrakammare (Lok Sabha) Meira Kumar, bes?kte Stockholm i juni 2011 och inte mindre ?n tre svenska parlamentarikerdelegationer bes?kte Indien samma ?r. 2012 bes?kte delar av F?rsvarsutskottet Indien. S?v?l i februari som i september 2013 bes?kte svenska riksdagsdelegationer Indien.

?Imperialisternas jordbruksteknik leder till sv?lt, sj?lvmord och vr?kningar

Den imperialistiska jordbrukstekniken och den s? kallade gr?na revolutionen har lett till en orimlig ?kning av kostnaderna i jordbruket. P? m?nga h?ll har kommersiell produktion av t.ex. te, frukt och fisk inf?rts ist?llet f?r?stapelgr?dor (stapelgr?dor ?r de vanligaste livsmedel i kosten i den allm?nna populationen av en viss region). De transnationella bolagen och kompradorbolagen skaffar sig kontroll ?ver jordbruket i en allt snabbare takt. P? grund av trycket fr?n imperialister och kompradorer har Indiens regering f?r?ndrat lagstiftningen.?Regeringens nya ekonomiska politik har dikteras av WTO (The World Trade Organization) vilket har p?skyndat processen. Kvalitetsuts?de, g?dningsmedel, insektsmedel, etc, ?r utom r?ckh?ll f?r fattig- och mellanb?nder. Minskningen av subventionerna p? g?dsel (enligt V?rldsbankens instruktioner) har blivit till ett h?rt slag mot b?nderna. Parollen “fr?n g?rd till hamn” ?r ett uttryck f?r regeringens marknadsinriktade politik. Denna politik leder till vr?kning av b?nder som arbetar med jordbruk fr?mst f?r sin egen f?rs?rjning. Antalet sj?lvmord ?kar med krisen som f?ljer i kommersiella gr?dornas frammarsch i olika delar av landet. Ut?ver detta s? existerar det en ?kande matkris som g?r att stora delar av befolkningen sjunker till en niv? av undern?ring och sv?lt som ?r v?rre ?n situationen i Afrika s?der om Sahara.

Fr?n britterna till Sovjet och sen till USA

Inom industrisektorn ?kade det utl?ndska kapitalet direkt efter den s? kallade sj?lvst?ndigheten genom imperialisternas samarbete med stora indiska f?retag. De h?rskande klasserna har hela tiden tj?nat som imperialisternas agenter. I slutet p? 60-talet b?rjade den h?rskande klassen luta ?t att agera som lojala agenter ?t den d?varande sovjetiska supermakten. Men sedan ?ttiotalet tenderar de att g?ra sig mer beroende av USA f?r ekonomiskt bist?nd och efter Sovjetunionens kollaps blev de mer och mer beroende av de amerikanska imperialisterna. F?r n?rvarande intar USA en dominerande st?llning och Storbritannien har ocks? ett starkt inflytande. Detta trots EU-l?ndernas inflytande har ?kat (s?rskilt Frankrike och Tyskland) men ?ven Japan och Ryssland har st?rkt sitt inflytande. I b?rjan av 80-talet tog Indira Gandhis regering stora l?n och accepterade storskaliga utl?ndska investeringar. Efterf?ljande regeringar har ocks? tagit enorma l?n genom IMF och V?rldsbanken. F?r att tillgodose behoven hos imperialisterna har de varit tvugna att implementera en s? kallat ny politik, “en ny ekonomisk politik”, “en ny industripolitik “,” ny textilpolitik”,”ny utbildningspolitik”, etc.

?r 1980 var Indiens utlandsskuld p? 300 miljarder rupees och i juni?1991 har den fyrdubblats?och under 2005 n?dde den en astronomisk siffra om?5 biljoner rupees. Regeringen i Indien var under 2005 tvungen att betala 350 miljarder rupees per ?r?i r?nta p??utlandsskulden. Utlandsskulden belastar varje medborgare i Indien med 5000 rupees.

Handelsavtalen som ing?tts bidrar p? olika?s?tt till att de?imperialistiska l?nderna, s?rskilt USA, kan exploatera Indien h?rdare, inte bara det, de st?rker sitt redan h?rda grepp om den indiska politiken. USA har?etablerat ett kontor FBI-kontor (Federal Bureau of Investigation) i New Delhi och?i namn av gemensamma armé?vningar har USA ?ppna centra f?r arméutbildning i Indien.

Imperialisternas investeringar leder till f?rdrivning och d?d f?r miljoner m?nniskor

Efter Mexiko och Brasilien, har Indien blivit ett av de mest skuldsatta?f?rtryckta l?nderna i v?rlden. Eftersom landet har blivit?s? djupt?intrasslat i skuld-f?llan s? har ?ven de nominella restriktionerna p? de?multinationella och transnationella f?retag?som?fanns?i det f?rflutna tagits bort?av de exploaterande klasserna. D?rf?r har de f?tt tillst?nd att i stor omfattning komma in i landet i flera viktiga sektorer, inklusive gruvsektorn, energiproduktionen, f?rsvaret och detaljhandeln. Offentliga tillg?ngar f?r m?nga miljarder har ?verl?mnats f?r l?ga priser till de multinationella f?retagen och kompradorerna.?Imperialisterna?och kompradorkapitalisterna har tecknat hundratals MOU:s (avtal) om att f?rv?rva och plundra skog, mark och naturresurser som tr?nger undan miljoner m?nniskor, framf?rallt ursprungsbefolkningen. Dessa avtal omfattar helt otroliga summor (biljoner rupies, 1 rupie = ca 10 ?re). Det handlar om?infrastrukturella?”korridorprojekt”, kemicentra, hamnar, stadsprojekt f?r ”f?rsk?ning”, S?rskilda Ekonomiska Zoner och energianl?ggningar och andra industrianl?ggningar. Dessa imperialismens investeringar leder till f?rdrivning, f?rst?relse, folkminskning, och d?d f?r miljontals m?nniskor. Denna process ?r det st?rsta markrofferiet i historien efter Columbus och det inte bara fj?rmar ursprungsbefolkningen och inf?dda m?nniskor fr?n deras naturliga milj? utan det f?rst?r ocks? deras kultur, spr?k och traditionella kollektiva styrka och g?r dem heml?sa och utblottade.

Den indiska folkr?relsen under allt h?rdare f?rtryck

Den indiska regeringen har tagit l?n fr?n V?rldsbanken p? h?rda och f?rnedrande villkor. De ?desdigra konsekvenserna av detta har ocks? fallit tungt p? arbetarklassen genom upps?gningar, nedsk?rningar och sjunkande reall?ner samt kraftigt ?kade l?neskillnader. De anst?llda lider av h?rda arbetsf?rh?llanden som begr?nsar deras tid och tankekraft och detta sker med ett gradvis avskaffande av pensioner och andra sociala f?rm?ner. Tillf?lliga anst?llningar och ofullst?ndiga anst?llningsavtal ?r de fr?msta instrumenten f?r att s?nka l?nerna.

Olika typer av drakoniska lagar har inf?rts f?r att undertrycka arbetarr?relsen. Facklig verksamhet och de arbetarnas r?ttigheter har begr?nsats mer och mer och man behandlar i praktiken arbetarklassens strejker som olagliga. Antalet arbetsl?sa med utbildning ?r mer ?n 50 miljoner medan de arbetsl?sa och deltids-anst?llda uppg?r till 320 miljoner. 500?000 fabriker har lagts ned fram till b?rjan av 2000-talet. I Indien lever en mycket stor del av befolkningen under den officiella fattigdomsgr?nsen (som varierar ?ver tid) och 400 miljoner m?nniskor ?r analfabeter. En stor majoritet av befolkningen har inte har n?gon m?jlighet till att f? medicinsk behandling och tiotals miljoner har ingen bostad.

Dessutom s? forts?tter ett brutalt f?rtryck gentemot alla folkr?relser. Ledare p? h?g och l?g niv? i fackf?reningar och andra folkr?relseorganisationer samt journalister d?das.

Folket har oavbrutet k?mpat mot all denna exploatering och f?rtryck. B?nderna och arbetarklassen har utk?mpat m?nga h?rda strider och studenter, ungdomar, kvinnor, sm?f?retagare och intellektuella har ocks? utk?mpat otaliga strider. De h?rskande klasserna har slaktat tusentals m?nniskor och 100?000-tals arresteras, f?ngslas och otaliga ?r ?ven de som har torterats. Trots alla h?rda strider och alla de som som har vigt sina liv till kampen s? har man inte lyckats uppn? sj?lvst?ndighet och demokrati. Folkets och landets grundl?ggande problem ?r ?nnu inte l?sta.

?Indisk v?nster s?ker omv?lvande l?sningar

En relativt bred v?nster i Indien argumenterar f?r att l?sningen p? folkets grundl?ggande problem m?ste betraktas i f?rh?llande till revolution?ra f?r?ndringar av hela samh?llssystemet. De krafter menar att masskampen kan inte separeras fr?n den revolution?ra kampen f?r att f?r?ndra hela det sociala systemet och kritiska r?ster argumenterar f?r att de reformistiska partierna har ?vergett masskampen till f?rm?n f?r imperialistiska och feodala intressen. De h?vdar att de reformistiska partierna har begr?nsat masskampen s? att den endast handlar om att uppn? partiella krav och att de inte v?cker folkets vilja att g?ra upp med landets grundl?ggande problem (imperialismen och feodalismen). Efter telanganaupproret (v?pnat uppror 1946-1951) blev 60-talets stora v?pnade uppror som b?rjade i byn Naxalbari ett problem f?r reformismen och en inspirationsk?lla f?r upproriska ?ver hela Indien. Naxaliternas kamp handlade inte bara om jorden utan om den politiska makten och avskaffande av det halvfeodala och halvkoloniala systemet som helhet samt r?tten till jord. 60-70-talets naxalitr?relse kom inte bara att f? betydelse f?r de fattiga i allm?nhet och s?rskilt de jordl?sa b?nderna utan fick ocks? en stor betydelse f?r kampen f?r frig?relse av alla m?jliga f?rtryckta ?ver hela Indien. En kraftfull r?relse av b?nder, arbetare, studenter, ungdomar, kvinnor, intellektuella samlandes under parollen ”Naxalbari EK- Hi Rasta” (”Naxalbari ?r enda v?gen fram?t”). Dagens naxalitr?relse har s?rskilt starkt f?ste i Andrah Pradesh, Jharkhand, Bihar, Dandakaranya, Odisha och n?gra andra delar av landet. R?relsen har skakat om landet och gjort en stor grupp m?nniskor medvetna om sin roll som social kraft och gett folkr?relsen en ny agrarrevolution?r inriktning.

Den politiska situationen i Indien.

Idag har det imperialistiska systemet g?tt i en djup ekonomisk kris som tycks blir allt allvarlig f?r varje ?r. Krisen f?r det imperialistiska system ?r permanent p? v?rldsniv? och ?terh?mtningen ?r tillf?llig och relativ. Regeringarna i de imperialistiska l?nderna har stora problem med att tillf?lligt komma ur kriserna och de har l?mpat ?ver krisb?rdan p? folkets skuldror i efterblivna l?nder som Indien. Mots?ttningarna mellan de imperialistiska l?nderna p? den internationella arenan ?terspeglas i Indien genom de partier som de har inflytande ?ver. Detta skapar h?rda mots?ttningar inom de h?rskande klassernas politiska partier i regering och f?rvaltning men ?ven inom polis och milit?r. Splittringen skapar ett instabilt statsmaskineri och nyheter om ?kade mots?ttningar mellan arméofficerare och vanlig armépersonal men ?ven inom polisen kommer upp till ytan d? och d?. Som ett resultat av de interna mots?ttningarna har de h?rskande klasserna successivt blivit allt svagare. Regeringar med absolut majoritet f?r ett enda parti ?r ovanligt. Koalitionsregeringar uppr?tth?lls genom politisk manipulation. Partierna i kongressen, Janata Dal, BJP, Rastriya Janata Dal, Samata Party, Bahuijan Samaj Party, Samajwadi Party, CPI, CPI(marxist). Telugu Desam, Akali Dal, AIADMK, DMK, AGP etc. ?r internt uppdelade i flera grupper eller lobbygrupper p? grund av inre mots?ttningar och ?r generellt sett isolerade fr?n den nedre halvan av samh?llspyramiden. Mots?ttningen mellan imperialismen och st?rre delen av det indiska folket och mots?ttningen mellan feodalismen och de st?rre folkmassorna intensifieras. Detta kan sker p? grund av sk?rpta mots?ttningar mellan de imperialistiska makterna, den f?rdjupade ekonomiska och politiska krisen och den v?xande folkr?relsen. Det finns idag f? tecken p? stabilitet i samh?llssystemet, inklusive det parlamentariska systemet. Det r?der oordning och os?kerhet p? de ekonomiska och politiska planen och detta tycks vara ett permanent l?ge.

Det parlamentariska systemet i Indien.

Krisen yttrar sig i instabilitet i det parlamentariska systemet. Statsapparaten best?r av en erk?nt korrupt byr?krati och ett r?ttsv?sende som av de fattiga uppfattas som djupt folkfientligt, en polisstyrka och en v?lutrustad och modern armé och flera andra v?pnade styrkor. Kritiker menar att det parlamentariska systemets roll ?r fungera som en t?ckmantel f?r ett h?nsynsl?st klassherrav?lde och att valen arrangeras f?r att ge sken av demokrati. Andra som ?r mindre kritiska menar att parlamentet ?r viktigt s?tt att kanalisera folkligt missn?je. Parlamentsvalen och andra val har historiskt sett pr?glats av utbredd manipulation och korruption. I st?ndigt ?terkommande skandaler avsl?jas att ministrar och de olika partierna olagligen tillskansar sig miljarder rupier. De skarpaste kritikerna menar att de flesta som lever p? byr?kratin inte arbetar f?r landet eller folket och att deras verksamhet tj?nar imperialismen och feodalismen. Det indiska parlamentariska systemet inf?rdes av den brittiska kolonialismen. Historiskt sett har det inte utvecklats som ett uttryck f?r folkets kamp och har f?rblivit fr?mmande f?r en stor del av Indiens befolkning. Verkligt stor makt ligger hos de som sitter p? den verkst?llande makten. En inre klick i det f?r tillf?llet styrande partiet best?mmer det mesta inklusive alla avtal med fr?mmande makter. Detta g?r att det kan vara rimligare att tala om Indien som en oligarki ist?llet f?r en parlamentarisk demokrati. De mest upproriska krafterna har i olika delar landet s?som Andhra Pradesh, Jharkhand, Bihar och Dandakaranya rest parollen ”bojkott av valen ?r en demokratisk r?ttighet” och f?rs?ker driva fram en massr?relse f?r en aktiv bojkott av valen. Bojkottsr?relsen har m?tts av v?ldsamma attacker fr?n polisen och ledare i de valbara partierna. ?ven i Kashmir och allra l?ngst upp i den nord?stra regionen (som ligger bakom Bangladesh) d?r de olika nationaliteterna i Assam, Tripura, Manipur, Nagaland k?mpar f?r sj?lvst?ndighet bojkottas valen.

S?ndra och h?rska – en v?lbekant metod

De styrande partierna i Indien tycks f? allt st?rre problem med hitta fungerande slogans och l?ften f?r att dra folk med sig under valkampanjerna. Politiken att ”s?ndra och h?rska” har blivit allt vanligare och de uppviglar m?nniskor till kasthat, rasism, hat mellan regioner och till religi?s fundamentalism speciellt hinduisk fundamentalismen. De har utvecklat hindufascistiska styrkor som RSS, Bajrang Dal, VHP, och Shiv Sena. Dessa fasciststyrkor har g?ng efter annan organiserat brutala pogromer i t.ex. delstaten Gujarat och Kanhmal. Syftet med metoden att ”s?ndra och h?rska” ?r mildra mots?ttningen mellan fattiga och rika och ist?llet skapa ett f?rg?rande krig mellan andra samh?llsgrupper (kallas i Indien kommunalism). Den hinduistiska kommunalismen riktar sig ofta mot daliterma (de s.k. kastl?sa), adivasis och kvinnor.

Olika former av socialt f?rtryck

I Indien s? ?r de fr?msta k?llorna till socialt f?rtryck, det patriarkala f?rtrycket gentemot kvinnor och kastsystemet och dess f?rtryck gentemot de l?gre kasterna, speciellt daliterna med den fruktansv?rda seden med ober?rbarhet.

Kvinnof?rtryck

Kvinnorna har f?rblivit bland de mest f?rtrycka i det indiska samh?llet. Bortsett fr?n den feodala och imperialistiska exploateringen s? lider de ocks? under patriarkalt f?rtryck. K?nsbaserad diskriminering och f?rtryck ?r typiskt f?r halvfeodala och halvkoloniala samh?llen d?r kvinnor saknar ?gander?tt och f?r diskriminerande l?ner. Kvinnorna f?r inte v?lja sin egen livskamrat och sj?lsfr?nde. Den kvinnliga sexualitet ?r kontrollerad genom det brahmanistiska kastsystemets ?gander?tts?ktenskap. Hedersmord ?r en av de mest brutala s?tten att kontrollera sexualiteten i samh?llet.

Kvinnan lider under m?nnens f?rtryck genom patriarkala institutioner som familjen, ?ktenskapet, kastsystemet, arv och feodal och imperialistisk kultur. Sexuella trakasserier och brott emot kvinnor har ?kat de senaste ?ren och det kan finnas ett samband med det v?xande inslaget av imperialistisk kultur i det indiska samh?llet. Lagarna som skall skydda kvinnor har ofta visat sig vara utan verkan.

Kastf?rtryck

F?rutom de brahminska feodala krafterna och den imperialistiska utsugningen s? lider ocks? en stor grupp i samh?llet av kastsystemetet . Attacker mot daliter fr?n de ?vre kasterna och godsherrarna och deras torpeder tillsammans med statsapparaten ?r vanligt f?rekommande p? grund av ett djupt rotat kast?nkande (?ven bland andra l?gre kaster) s? f?rekommer det ett stort antal attacker mot daliter. Detta ?r s?rskilt uppenbart i de omr?den d?r feodal auktoritet hotas p? grund av att daliterna h?vdar sig. M?nga ?r of?rm?gna att tolerera n?gon ?kning i status hos daliterna.

Kastsystemet har uppr?tth?llits av den brahminska feodala h?rskande klassen och senare av imperialismen under tusentals ?r. De forts?tter att anv?nda detta system f?r att f?rs?ka splittra arbetarklassen, b?nderna och de andra arbetande m?nniskor. De f?rs?ker anv?nda kastmots?ttningar f?r att f?rleda den kamp som riktas mot imperialismen och feodalismen. Daliter ?r den del av folket som oftast offer f?r dessa intriger. Daliterna behandlas som andra klassens medborgare. ?n idag ?r 90 till 95 % av daliterna antingen jordl?sa eller fattiga b?nder eller arbetare. Deras kamp mot de h?rskande klasserna f?r att f? samma status i samh?llet behandlas p? olika h?ll om?nskligt och brutalt genom massakrer och massv?ldt?kter.

F?rtryckande imperialistisk och feodal kultur

Landsbygdens Indien domineras av en kultur som skyddar och propagerar vidskepelse, kastf?rtryck, ober?rbarhet, kvinnof?rtryck och religi?s fundamentalism. Den brahmanistiska ideologi utg?r en anti-folklig kultur som gagnar gods?gare, ockrare, k?pm?n och andra krafter som dominerar ekonomin p? landsbygden. Den r?dande imperialistiska kulturen som f?rekommer i hela landet uppmuntrar till f?rakt mot arbete och arbetarklassen, girighet , sj?lvcentrering och egoism och den skapar f?rakt mot folkets spr?k, kultur och livsstil. En intensiv propaganda f?r den imperialistisk och feodala kulturen sker genom TV, radio, bio, danser, s?nger, teater, tidningar och olika typer av tidskrifter. Mot dessa dystra kulturyttringar har det gradvis byggts upp en folkkultur baserad p? en omtanke om de?f?rtryckta.

F?rtrycket av minoriteterna

Indien ?r ett stort multinationellt land som best?r av olika f?rtryckta nationaliteter. Dessa nationaliteter g?r igenom olika stadier av sin utveckling. Indiens nuvarande gr?nser drogs av brittiska imperialisterna. De nuvarande enheterna har utformats f?r att underkuva de m?nga olika nationaliteterna under en godtycklig agerande central myndighet. D?rf?r ?r de skapade enheterna mycket br?ckliga. Idag k?mpar minoritetsr?relser i olika delar av landet f?r nationell sj?lvst?ndighet. Den indiska staten bedriver med hj?lp av de amerikanska imperialisterna ett h?nsynsl?st undertryckande dessa kamper. V?pnad kamp f?r sj?lvst?ndighet bedrivs bl.a. i Kashmir, Nagaland och Assam. ?ver 100 000 m?nniskor har d?dats i Kashmir under de senaste 25 ?ren. Miljoner indiska milit?rer ?r stationerade i landet. Minoriteterna k?mpar inte bara f?r sin identitet, men ocks? f?r r?tt till sj?lvbest?mmande och avskiljande. Det ?r den stora massan av arbetande m?nniskor och i synnerhet b?nderna som b?r tyngden av nationalitetsf?trycket.

Indisk expansionism

Kompradorklassens expansionistiska politik har blivit ett stort hot mot s?kerheten och integriteten f?r de angr?nsande l?nderna i Sydasien. Denna politik syftat till att skaffa sig inflytande ?ver marknader och r?varuk?llor. Expansionspolitiken har st?d och uppmuntras av de imperialistiska krafterna som ett bepr?vat medel f?r exploatering och dominans. Som ett uttryck f?r expansionspolitiken annekterade Indiens regering den lilla delstaten Sikkim (p? gr?nsen mot Kina). De har hotat Bhutan genom att skicka in armén i deras territorium och tvingade den bhutanesiska regeringen att krossa nationalistiska r?relser baserade d?r. I undertryckningskampanjen anv?ndes den bhutanensiska armén som kanonmat. Atombombsprov och byggande av Prithvi- och Agnimissilerna fungerar som ett s?tt att ingjuta r?dsla hos folken i s?dra Asien och h?lla dem p? mattan. De har ocks? anv?nt?South Asian Association for Regional Cooperation?f?r att uppr?tta ett frihandelsomr?de och driva igenom ett fritt fl?de av varor fr?n Indien till grannl?nderna och p? det s?ttet skaffa sig nya marknader. De f?rs?ker ocks? anv?nda sin s.k. anti-terrorism politik i hela s?dra Asien f?r att undertrycka folkr?relser i hela regionen. Den indiska eliten blandar sig dagligen i Nepals inre angel?genheter och har ing?tt flera oj?mlika och avtal med Nepal som f?rblivit viktiga instrument f?r utnyttjande av Nepals folk och resurser.

V?ldsam v?pnad repression och motst?nd

Mots?ttningen mellan l?ngtan efter demokratiska f?r?ndringar och den f?r?ldrade strukturen har blivit allt mer skarp. De h?rskande klasserna har anv?nt urskillningsl?st v?ld f?r att undertrycka denna l?ngtan. V?ldet har blivit en mycket viktig aspekt av den politiska dagordningen. En h?gljudd del av folkr?relsen menar att de h?rskande klasserna har f?rklarat krig mot folket i Indien.

Den p?g?ende agrarrevolution?ra kampen i Andhra Pradesh, Jharkhand, Bihar och Dandakaranya och i andra delar av landet har blivit centrala m?l f?r de h?rskande klassernas angrepp. Men de militanta arbetarnas kamp och kamperna f?r r?tten till sj?lvbest?mmande ?r ocks? viktiga m?l f?r deras attacker. De har ut?ver polisen placerat ut olika milit?ra och paramili?ra styrkor som Central Reserve Police Force (CRPF), Border Security Force (BSF) och Para Commandos m.fl. f?r att undertrycka kamperna. De h?rskande klasserna har ?ven utplacerat den indiska armén i Bastar. N?stan 600 kvadratkilometer mark har ?ronm?rkts f?r arméns utbildning i Dandakaranyaskogen. Det indiska flygvapnet har satts in f?r spaning, truppf?rflyttningar och ?ven flygbombningar. Sofistikerade ?vervakningssystem och krigsmaskiner har k?pts av de amerikanska imperialisterna, Israel och europeiska makter f?r anv?ndning mot de f?rtryckta i landet – mestadels adivasis. Den roll som USA spelar som anstiftare och ledare i det p?g?ende kriget ?r klar. Syftet med kriget ?r att underl?tta en t?mning av mineralerna i skogen. Olika former av folkliga protester och motst?nd st?mplas som varande ”anti-utveckling” och f?rf?ljs. Det repressiva statliga maskineriet har utvecklats och de har inf?rt olika repressiva lagar. Prevention of Terrorism Act (POTA) ?r en nyare och ?n mer drakonisk lag ?n Terrorist and Disruptive Activities (Prevention) Act. F?r ?vrigt har de b?rjat sl? ner p? massorganisationer med folk av nepalesiskt ursprung som bosatt sig i Indien f?r sin f?rs?rjning med st?d av den repressiva lagstiftningen. Flera delstatliga myndigheter d?ribland i delstaterna Andhra Pradesh och Chhatisgarh har man utarbetat sina egna anti-folkliga lagar av liknande slag.

De statliga myndigheter har genomf?rt brutala kampanjer f?r att f?rs?ka ringa in och utrota den revolution?ra r?relsen. De h?rskande klasserna k?nner sig hotade av v?gen av revolution?rt uppsving som riktar sig mot imperialism och feodalism och som vill uppr?tta vad de uppfattar som ett verkligt demokratiskt Indien. Deras kampanjer mot den revolution?ra r?relsen anv?nder de polisen och paramilit?ra styrkor f?r kamma igenom omr?den och omringa byar och tortera m?nniskor i stor skala. De river b?ndernas hus, plundrar, v?ldtar kvinnor och d?dar b?nder urskillningsl?st genom br?nning. De d?dar rutinm?ssigt aktivister och ledare i folkr?relsen i p?hittade skottv?xlingar (fake encounters). Polisen har tilldelats rollen av b?de domare och b?del. Dessutom har de etablerat en “gemensam kommandocentral” i m?nga delstater i ett f?rs?k att samordna f?rtrycket som ?r direkt underst?lld centralregeringen.

Motst?ndet

Som en h?jdpunkt p? alla m?jliga former av folkligt motst?nd s? har en embryonal form av en alternativ stat byggts upp i delstaterna Andhrah Pradesh, Jharkhand, Bihar och i Dandakaranyaskogen. B?nderna i dessa omr?den f?r en kamp under parollen “Jorden ?t dess brukare” och “All makt till de Revolution?ra Folkr?den”. B?nderna konfiskerar vapen och ammunition av gods?gare och polis och de f?rkunnar och etablerar sin egen lag och auktoritet. De straffa tyrannerna, zamindarerna och deras agenter efter att de pr?vats i folkdomstolar. B?nderna utk?mpar en h?rd kamp mot gods?garnas privata arméerna och mot polis och paramilit?ra styrkor. I dessa omr?den i delstaterna Andhrah Pradesh, Jharkhand, Bihar och i Dandakaranyaskogen har sammandrabbningar mellan polis och paramilit?ra styrkor och folket blivit en daglig f?reteelse.

Vilken roll spelar de olika samh?llsklasserna i Indiens samh?llskonflikter?

De olika imperialistiska makterna plundrar Indiens enorma rikedomar och dikterar p? olika s?tt?villkoren?i varje sf?r av samh?llslivet och de ?r d?rf?r en i h?gsta grad konservativ kraft som motverkar varje f?rs?k till grundl?ggande samh?llsomvandling. En stor del av folkr?relsen menar att imperialisterna i alla l?nder och s?rskilt i USA ?r fiender till det indiska folket. Klassen av storkapitalister som samverkar med imperialisterna, kompradorerna, anses ha f?rr?tt landet och folkets intressen och helt kapitulerat f?r imperialisterna. P? landsbygden finns zamindarer, ockrare och penningutl?nare som ocks? motverkar grundl?ggande f?r?ndringar som ?r n?dv?ndiga f?r att g?ra slut p? fattigdomen och f?rtrycket. ? andra sidan finns arbetarklassen och b?nderna, s?rskilt de fattiga och jordl?sa b?nderna som f?r n?rvarande ?r den huvudsakliga kraften i kampen mot den imperialistiska och feodala exploateringen och f?rtrycket. Det ?r de som k?nner det mest tr?ngande behovet av en grundl?ggande samh?llsomvandling. Mellanb?nderna ?r ocks? v?nner av denna kamp och de rika b?nderna deltar ocks? s? l?ngt det ber?r deras mots?ttningar med imperialismen. Studenter, ungdomar, intellektuella och de statligt anst?llda, l?rare, advokater, l?kare, ingenj?rer, f?rfattare, konstn?rer och andra delar av de arbetande ?r v?nner och viktiga krafter i denna kamp. Vad g?ller de inhemska mindre kapitalisterna s? ?r de en vacklande kraft men de uppfattas ocks? som v?nner av folkr?relsen i den anti-imperialistiska kampen.

Leave a Reply

Your email address will not be published.